Igår var det tydligen fest, det var faktiskt riktigt roligt. Vi drog till Dennis vid tolv igårkväll, spelade massa spel och drack öl & grogg. Det slutade med att vi satt uppe och spelade till halv åtta imorse. Då gick vi och la oss, somnade vid nio-tiden kanske. Var uppe ungefär vid elva. Pigg som en lärka, redo att ge mig ut på ännu mer äventyr. De andra däremot, ville inte kliva upp men till slut fick jag upp varenda en, efter mycket tjat. Det märks på min hals, Anna's panna och bröst att det var fest igår. Tur att vi hade en kanonbra kväll iallafall. Bilder kommer senare.
Nu har vi precis ätit middag så nu taggar vi till kvällen, ska väl ta mig en dusch snart och börja fixa mig. Ikväll befinner vi oss hos Jens på Frösön, sedan stan & Badhusparken och till sist blir det väl någon rolig efterfest. Natten är ung, vi går och lägger oss när alla andra kliver upp. Nu måste jag duscha, luktar inte precis hallonbåtar. Vi ses i dimman, mina vänner. Ha en kanonbra nyårsafton! HAAAJ
Jag saknar gamla vänner som inte längre finns kvar i mitt liv, vänner som jag trodde alltid skulle stanna. Men man måste gå vidare trots att livet inte alltid blir som man trott och vill. Jag saknar också de personer som funnits i mitt liv men lämnat den här världen för en annan. Det finns så mycket i livet man önskar vore annorlunda men jag är ändå tacksam över det jag har. Jag försöker att inte se bakåt så mycket utan jag vill leva i nuet fullt ut. En person som jag saknar så otroligt mycket är en tjej jag kunde ringa mitt i natten om det var något, som alltid fanns där och ställde upp för mig. Men någonting hände mellan oss och nu har vi jättedålig kontakt även fast vi lovat varandra att det alltid skulle vara vi mot världen. Jag saknar dig så otroligt mycket, Rebecca Johansson.
Nu är Anna här och min mamma är en klant. Hon har brutit överarmen så dagen har spenderats på akuten. Nu är vi hemma och väntar på mat. Så jävla hungrig! Sen kanske vi beger oss till Dennis och hälsar på. Niclas skulle höra av sig också. Vi får se vad som händer, vi taggar till morgondagen. Då jävlar blir det party!
Rätan har och kommer alltid att vara min favoritplats. Där kan man vara sig själv, där kan man må bra. Jag har växt upp i Rätan, det har varit en plats som funnits där i hela mitt liv. Vad ska jag ta mig till när min farmor slutar andas och lämna denna värld? Kommer jag att kunna sätta min fot i Rätan igen? Helt ärligt så tror jag inte det. Jag vill inte att det ska vara så men det kommer att kännas så fel att vara där. Men Rätan kommer alltid att vara en plats som ligger varmt om hjärtat.
Nu är Hugo här hos oss, han ska sova här inatt. Vi tittar på Pippi Långstrump och leker. Han är världens mysigaste unge. Det är så lättsamt att ha honom här. Så snäll och alltid glad. Jag har aldrig varit med om att han har varit ledsen eller arg.
Imorgon blir det stan med underbara Emma. Det var så länge sen vi umgicks nu, jag har verkligen saknat henne. Så det ska bli skönt att få en dag med henne.
Nu är det inte länge kvar tills vi går in i ett nytt år. Imorgon kommer Anna. Det känns grymt roligt, tur att allting fixade sig så att hon kunde komma. Nu vill jag bara ha nyårsafton, fest med underbara människor, god dricka och självklart min finfina klänning. Jag känner på mig att den kvällen kommer att bli helt oförglömlig, förhoppningsvis på ett bra sätt. Jag undrar vem som får min nyårskyss? ;)
Det var allt jag hade att säga idag. Vi får se vad kvällen har att erbjuda.
Det jag är mest rädd för är att bli lämnad ensam kvar. Att jag en dag står här utan någon alls, alla är borta. Vänner och familj. Jag hatar att vara ensam och tanken på att vara ensam jämt och ständigt skrämmer mig något så fruktansvärt. Jag tror inte att jag är rädd för så mycket annat. Jag ogillar småkryp och liknande men jag skriker inte rakt ut när jag ser dem. Så det enda och det jag är allra mest rädd för är att bli lämnad ensam kvar utan någon att vända mig till.
Det här är svårt att förklara kanske inte bara en vanlig låt om min vardag Toppar och dalar, jag gav dig mitt hjärta bara rakt ut, hmm det är min dåliga vana För det blir så ibland, jag vet det tar tid och jag tror jag vet Vad vi gjorde för fel, passionerat men okontrollerat, ha, idioter Och jag vill bara känna hur det känns tänka tillbaka bara minnas & vara konsekvent Våra stunder vi hade, tankar idér din lukt i din nacke, pussar och skrattar åt sista gången vi delade en spliff på balkongen satt uppe på natten
Och jag minns när jag mådde kasst du sa jag kan dra vårt last Det kommer funka, måste funka nånstans där finns vår plats Det kommer funka, måste funka nånstans där finns vår plats!
Idag har jag bara tagit det lugnt, mest suttit i soffan framför dumburken. Tittat på Rädda Willy 2, jag älskar alla dessa filmer, synd att jag missade första igår bara. Den är bäst! Var ner på Lillänge med mamma och Evelina för en stund sen. Köpte mig ett par nya stövlar och ett par trosor. Skorna var värsta kapet, de hade gått på 500 kronor men jag fick dom för endast 150 kronor, underbart! Jag har även tittat på just dom stövlarna förut men har tyckt att dom var lite för dyra för min ekonomi men nu när de var så pass billiga kunde jag inte göra annat än att slå till. Great! Men jag vet inte om jag ska ha dessa på nyår eller försöka hitta ett par som är lite mer party, vi får se. Jag har ju till fredag på mig att bestämma.
Oj, vilken svår fråga. Först och främst skulle jag betala av alla räkningar och skulder som finns i min familj. Sedan skulle jag shoppa, resa, leva livet. Jag vet faktiskt inte vad jag skulle göra exakt om jag vann en miljon, det finns så mycket småsaker. Så det återstår att se om jag någon dag vinner en miljon. Då vet vi.
Det blev stan idag igen men denna gång med mamma. Hon ville också ner och kolla på rean, idag köpte jag bara strumpbyxor då mina snart har sjungit sin sista vers. Mamma köpte en jättefin stickad tröja. Sen åt vi lite mat, handlade och åkte hem. Varken jag eller mamma är såna som kan gå igenom varje affär tio gånger. Det räcker med en gång och hittar man ingenting då så behöver man inte gå igenom affären en gång till. Förhoppningsvis blir det mer rea snart för de kläder som finns på rean nu är faktiskt ingen höjdare, mest kläder som ingen vill ha.
Ikväll var det meningen att jag skulle umgås med Niclas men vi är sämst på att komma ihåg saker och ting så det får bli imorgon istället. Det blev en massa avsnitt av One Tree Hill ikväll istället, så jävla underbar serie. Synd bara att det är juluppehåll så man får vänta på nästa avsnitt, nu när det är så spännande.
Nu tänkte jag ta mig en rök och sedan ta en dusch. Efter det vet jag inte vad som händer, lägga in ren tvätt i garderoben kanske. Det börjar bli en hög på andra sidan av sängen nu. Vi får se vad som händer. Hörs imorgon! Puss.
Tanken på att jag aldrig mer kommer att få se pappa, farfar eller Tommy i livet igen gör så ont. Jag saknar dessa människor så otroligt mycket och att veta att jag aldrig mer får träffa dem får mig att gråta. Men det är inte det enda, det finns mycket saker som får mig att gråta. Jag är en ganska känslig person men det som känns mest är när vänner försvinner, när vänner sviker, när kärleken försvinner eller när kärleken inte är besvarad. Men även musik kan få mig att gråta, låtar om påminner om saker som hänt förut. Sorgliga eller inte. Mycket får mig att gråta.
When you find yourself in some far off place
And it causes you to rethink some things
You start to sense that slowly you're becoming someone else
And then you find yourself.
When you make new friends in a brand new town
And you start to think about settlin' down
The things that would have been lost on you are now clear as a bell
And you find yourself, yeah, that's when you find yourself.
Where you go through life so sure of where you're headin'
And you wind up lost and it's the best thing that could have happened
'Cause sometimes when you lose your way it's really just as well
Because you find yourself. yeah, that's when you find yourself.
When you meet the one that you've been waitin' for
And she's everything that you want and more
You look at her and you finally start to live for someone else
And then you find yourself, that's when you find yourself.
We go through life so sure of where we're headin'
And then we wind up lost and it's the best thing that could have happened
Sometimes when you lose your way it's just as well
Because you find yourself, yeah, that's when you find yourself...
Idag började mellandags-rean så idag har jag varit på stan för att se om jag hittade något som var värt att lägga pengarna på. Jag hittade faktiskt en hoodtröja, en bolero, mascara och foundation så jag är nöjd. Ska lägga upp bilder på det lite längre ner i inlägget. Imorgon ska jag ner på stan igen med mamma och mormor. Lade undan två skjortor som jag behöver smakråd på.
Nu har jag precis ätit mat, blev latmat idag. Pizza som man värmer i ugnen och bea, satt fint i magen. Ikväll ska jag nog bara ta det lugnt, städa rummet kanske men orken brukar inte finnas där. Men det måste göras innan Anna kommer och hon kommer någon dag nu i veckan. Hon ska fira nyår med mig här i Östersund, underbart! Nu peppar jag som fan till nyårsafton, hoppas att den blir oförglömlig!
Jag hatar att sova ensam så att vakna upp bredvid någon som betyder mycket får mig att må så otroligt bra. Att få känna en annan människas närhet. Att skratta tillsammans med mina vänner är nog det bästa som finns. När mina vänner mår bra så mår jag bra. Så att få ha människor i min närhet får mig att må så mycket bättre. Ensamhet är ingenting för mig. Jag behöver kärlek och närhet.
Det som verkligen upprör mig är hur vissa föräldrar behandlar sina barn, jag tänker inte på någon speciell men människor som misshandlar sina små barn bara för att dom skriker eller inte lyssnar på vad föräldern säger. Det gör mig verkligen förbannad, hur tänkte dessa människor när dom skaffade barn? Dom måste ju ha förstått att det inte skulle bli en dans på rosor. Jag skulle aldrig någonsin kunna lägga en hand på mitt barn, hur jobbig han/hon än är. Det hör till, barn skriker och tjatar, det är självklart att dom inte alltid lyssnar. Ibland är det bara för att jävlas men det är så det är. Så alla som misshandlar sina barn, psykiskt eller fysiskt borde utrotas för planeten.
God jul på er alla! Nu har jag precis kommit hem från en jättemysig julafton hos min morbror och mina småkusiner Engla och Nelli. Det har varit den bästa julaftonen på flera år. Vi har ätit god mat, myst i soffan framför tv;n, fått julklappar av tomten och spelat sällskapsspel. Det här måste vi göra om fler ggr.
Imorgon ska vi på släktmiddag till mormor så då får jag träffa alla igen. Efter det blir det lite party hos Pepsi och sedan utgång. Great! Jag vet inte vad jag mer ska skriva om idag, blev ett kortfattad inlägg istället för att långt och tjatigt.
Det var en morgon i april 2007. Jag blev väckt av att mobilen ringde, någon ringde en signal med skyddat nummer. Jag undrade vad det var för en idiot och sedan somnade jag om. Efter en stund fick jag ett sms och när jag läste vem det var ifrån flög jag ur sängen, jag kunde inte tro att det var sant. Smset var från en person som ville be om ursäkt för hur han hade behandlat mig och ville träffas för att prata. Min första tanke var, är detta ett skämt? Men vi bestämde träff och några timmar senare stod han där framför mig. Jag kunde fortfarande inte tro att det var sant. Jag kunde aldrig tro att han skulle ligga bredvid mig igen, att han skulle få mig att skratta mycket så att tårarna rann. Jag hade det finaste i mitt liv bredvid mig igen. Det var och kommer alltid att vara den bästa dagen i mitt liv.
Imorgon är det julafton, jag är inte det minsta pepp. Jag tycker att julen är så sjukt överskattad. Den var bra när man var liten men nu när man är äldre förstår jag inte meningen med det hela. För mig är det som vilken dag som helst, man blir bara fetare. Folk lägger för stor vikt på julafton. Det enda jag behöver är mina nära och kära. Nog om det, sitter just nu och spelar Bingo Lotto's uppesittarkväll med mamma, Ante, Pepsi och Evelina. Det är bara Pepsi som har vunnit två Sverigelotter ännu men jag håller tummarna på sista bingon, då jävlar vinner jag!
Jag tycker att vi hoppar över julafton och kastar oss in på nyårsafton. Bra idé!
Hm, december, vad har hänt den här månaden? Jag har haft praktik/gått i skolan, festat, umgåtts med fina vänner, halvt frusit ihjäl pga den här jävla kylan. Har jag gjort något mer? Jag vet inte, ingenting speciellt som jag kommer att tänka på just nu. Jag har köpt lite julklappar, igår var farmor här på besök. Imorgon är det julafton som jag inte alls ser fram emot. Nyårsafton ser jag däremot mer fram emot men jag har ingen aning om vad jag ska göra eller med vem. Vi får se vad som händer. Fyfan vilken rolig månad jag har haft eller vad säger ni?
Det jag ångrar mest av allt i mitt liv är att jag hade så dålig kontakt med min pappa och nu finns det ingenting jag kan göra åt det. Tänk om jag hade funnits där mer, åkt och hälsat på oftare, tänk om han fortfarande hade varit vid liv nu. Det är saker jag ofta undrar men sådant som jag aldrig kommer att få veta. Så jag måste inse att jag ingenting kunde göra, det var inte jag som valde detta åt min pappa. Men det är iallafall vad jag ångrar mest av allt i mitt liv.
Jag hoppas att du har hittat tjejen du verkligen vill vara med. Jag hoppas att hon får dig att le. Jag vill inget annat än att se dig vara lycklig. Du brukade vara det bästa jag hade men så länge du finns kvar i mitt liv så överlever jag. Jag kommer alltid att älska dig och jag kommer alltid att finnas där för dig, jag hoppas att du vet att jag bara finns ett telefonsamtal bort. Jag önskar att det var lättare, att inte avståndet höll oss isär. Allting hade varit annorlunda då. Allting hade varit så mycket bättre. Jag försöker lägga känslorna åt sidan, precis som du sa men det är så svårt att lägga undan så mycket kärlek. Jag försöker gå vidare och hoppas på att vår tur kommer. För är det meningen att det ska vara du och jag så får vi våran chans en dag. Det gäller bara att inte ge upp hoppet. Just believe.
Idag fick vi äntligen jullov. Väldigt efterlängtat, ska bli så skönt att få sova så länge som man vill. Första lektionen gjorde vi ingenting på, bara satt och snackade och på andra lektionen hade vi musikquiz och fikade. Det var mysigt. Sen var det dags för julavslutning, den var faktiskt bra. Det var elever som sjöng och dansade men bäst av allt var nog när lärarna kommer upp på scenen och börjar spela julsånger på flöjt. Efter avslutningen gick jag en sväng på stan med Simone och letade julklappar, gick inte så värst bra. Det är så sjukt svårt att hitta något riktigt bra. Sen har jag bara varit hemma, tittat på One Tree Hill och bara tagit det lugnt. Det har varit riktigt skönt för en gångs skull. Men vem vill egentligen gå ut när det är typ en miljon minusgrader? Eller iallafall trettio minus.
Nu ska jag se Criminal Minds med mamma. Hörs imorgon. Puss!
Enkelt. Det var min födelsedag i år, min 20årsdag! Dagen började med ett besök på Systembolaget (såklart) och sedan hem för att fixa med allting. Senare på kvällen kom mina fina vänner hit för att fira mig. De som kom var Emma, Simone, Sofia, Jonna och Josefine + min kära lillebror. Vi käkade tacos, drack gott och åt tårta. Det var verkligen jättemysigt! Efter att vi var fullproppade det med mat och alkohol begav vi tjejer oss ner på stan för en runda på krogen. Där hade jag riktigt roligt! Efter ett tag på krogen blev vi hungriga och skulle käka på Donken. Där raggar Emma upp några norskar som bodde på ett hotell i närheten så Emma kirrade efterfest men då var det bara jag, Emma och Josefine kvar, resten hade försvunnit. Vi drog till deras hotell och jävlar vilken galen natt. Vi hade så jävla roligt och norskarna var bland de bästa människorna jag träffat, världens skönaste killar. Festade som fan fram till sex då jag gick hem till en kär vän och sov. Egentligen beskriver inte detta kvällen men det är ett försök till att förklara iallafall. Kvällen var helt underbar, helt jävla galen!
Idag var det dags för skola igen. Som tur var hade vi inte vanliga lektioner utan julpyssel och trippelboll. Jag var som sagt inte med pga axeln. Men jag, Emma och Kajsa var iallafall där uppe och hejade på vårat lag. Vi förlorade första matchen men vann andra, vilket tog oss till semifinal. Den matchen vann vi och vi var i final, den förlorade vi tyvärr men laget vi mötte är otroligt svåra att slå. Våra kära BF-are gjorde en riktigt bra insats! Jag är stolt över varenda en.
Efter trippelbollen gick jag och Dennis ner på stan och tog en kaffe på Kärnan och snackade skit. Runt sju tog vi bussen hem till mig och åt middag, lite sent men det satt fint. Sedan spelade vi kort och bara tog det lugnt. Han åkte för ca en timme sen och nu sitter jag här. Ska snart gå och lägga mig eftersom att jag och Dennis kom på den briljanta idén att jag ska åka till honom imorgonbitti och väcka honom då han har jättesvårt för att vakna själv på morgonen och den underbara vän som jag är så ställer jag upp. Höhö, godnatt!
Men herregud vad svårt att välja ut ett speciellt minne. Alla mina minnen är favoriter på olika sätt. Så jag plockar ut några som betyder extra mycket för mig.
Eftersom att jag inte gjort något speciellt resten av helgen så tänkte jag bjuda på lite bilder från i fredags. Det är bara att titta och njuta av mina snygga bilder.
Jag har världens bästa vänner som ställer upp för mig när jag behöver dem. Det finns inte ord som kan beskriva hur mycket alla mina vänner betyder för mig, hur mycket jag älskar er. Jag behöver inte nämna er med namn för det skulle ta en evighet om jag skulle skriva upp varenda en av er. Ni vet vilka ni är. Det är bara att ringa om det är något, det spelar ingen roll vad klockan är, även om det bara är för att säga hej. För er, mina vänner, kan jag gå genom eld och vatten. Ni är bäst, jag önskar att alla kan få uppleva den lyckan jag känner så länge jag har er. Jag älskar er, högre än himlen. Jag vill alltid ha er i mitt liv. Ni är kärlek.
IGÅR VAR DET FEST, EN RIKTIGT BRA FEST. Det var länge sedan jag var på en riktigt bra hemmafest. Skål på Jens som fixade bra fest och trevliga människor. Skål på Niclas som fixade öl så att Emelie blev lite för full. Men trots det hade jag en riktigt bra kväll och sov som en bebis när jag kom hem. Skål på allihopa!
Min största dröm är att få träffa min pappa och min farfar igen. Jag vet att den är orealistisk men det är vad jag verkligen vill. Sen har jag väl några mindre drömmar, som att gå ut skolan med fina betyg, flytta härifrån (helst till Göteborg), få ett bra jobb, bli kär, skaffa familj osv. Sånt där som alla vill ha, antar jag. Jag vill ha ett bra liv och mer än gärna vara ekonomiskt oberoende.
Jag har ingen bild på dagens klädsel då jag inte är en sådan person som tycker om att ta bild och visa alla vad jag har på mig just idag. Men jag hade iallafall ett par jeans från Gina Tricot, en grå tröja med knappar från H&M, underkläder och mina svarta korta stövlar från Skopunkten. Samt min röda jacka från Stadium och ett par random vantar. Mycket intressant att veta, eller hur?
Sista dagen på praktiken idag, det kändes inte bra. Vi har haft en jättemysig dag, firade en liten tjej som fyller två år imorgon med mockarutor och glass. Jag fick även en liten julklapp av personalen på dagis, en mugg som det står Emelie på. Ett litet internskämt, all personal på Solrosen har en egen mugg så varför ska inte jag ha det? Med andra ord så vill dom att jag ska komma tillbaka. Dom ville mer än gärna att jag skulle ha min sista praktik där och sedan vill dom gärna ha mig som vikarie. Underbart! Alla kramar man fick idag värmde verkligen i hjärtat, det märks att man är uppskattad av både barn och personal. Detta är kärlek.
Awesome, nya skor på väg! Kostade endast 99 kr, så jävla värt det. Dessa är mycket bättre än dom jag har då det är en liten klack på dom så att dom inte slits lika mycket i hälen som mina har gjort. Underbart med nya kläder/skor. Nu ska jag bara hitta mig ett par snygga nyårsskor. Förslag på hemsidor med snygga skor?
Annars har jag bara tagit det lugnt ikväll, det blev ingen film hos Kajsa. Vi får ta det en annan dag istället. Imorgon är det sista dagen på praktiken, det känns jättetråkigt eftersom att man känner alla där så väl. Det känns som om man jobbar där, som om man är en i familjen. Men det är ju tur att det är så nära så att man kan gå och hälsa på lite när man vill. Trippelboll på måndag, får se om jag kan vara med. Axeln har tagit väldigt mycket stryk under dom här veckorna. Jag vill bara att det ska bli bra någon gång men det finns risk för att jag kommer att få operera den. Nog om det, nu ska jag hänga med i Criminal Minds.
Den här veckan har jag varit på praktiken förutom i onsdags då jag var alldeles för trött för att ta mig ur sängen. Annars har jag umgåtts med fina vänner, druckit öl, skrattat, ätit, sovit, duschat, tittat på tv, suttit vid datorn osv. Något mer har jag nog inte gjort. Ikväll ska jag antagligen till Kajsa och titta på film tillsammans med andra fina vänner. I helgen har jag inte några planer så vi låter tiden utvisa vad det är som händer.
Jag saknar dig så otroligt mycket. Varför blev allt såhär? Vad var det som hände egentligen? Vi gled ifrån varandra men ingen utav oss gjorde något, vi stod bara där och såg på. Det var du och jag mot världen, nu står jag här ensam. Ingenting är som det borde vara. Jag vill inte vara utan dig, jag vill att allting ska vara som det en gång var mellan oss. Jag kände mig hel tillsammans med dig, när jag hade dig vid min sida kändes det som om ingenting var omöjligt. Såhär ska det inte vara, det är inte meningen att du och jag bara ska vara ett minne. Jag vill att vi ska vara en igen. Jag älskar dig och det kommer jag alltid att göra. Det vet du.
Jag använder inte handväska särskilt mycket, det är mest bara när jag ska ut och festa. Men när jag väl använder den så har jag saker som jag behöver just den dagen, jag har inte hela mitt liv där. Det jag behöver varje dag har jag i jackfickan. Jag är ingen riktigt tjejig tjej som behöver ha med mig hårspray och smink osv hela tiden.
Skitliv.. Jag skrev ett långt inlägg nyss men sedan dampade internet. Så jag skiter i det här. Hoppas att alla har haft en bra Lucia, det har iallafall jag haft. Jag har tittat på alla barn på dagis när dom hade luciatåg. Alla var så fina och duktiga. Sedan har vi bara myst hela dagen. En bra dag med andra ord.
Jag har tre syskon. En storebror, en lillebror och en lillasyster. Min storebror heter Andreas och är 26 år. Min lillebror heter Tobias och är 18 år. Min lillasyster heter Evelina och är 16 år. Alla mina syskon betyder så otroligt mycket för mig, jag skulle kunna gå genom eld och vatten för dem alla tre. Visst bråkar vi ibland men vilka syskon bråkar inte? Jag kan inte tänka mig att det finns ett enda syskonpar som är bästa vänner dag ut och dag in. Men iallafall, jag älskar er mer än allt annat på jorden. Jag vill aldrig förlora er, jag skulle inte vara samma person utan er. Ni är helt underbara men ibland är ni det värsta i mitt liv. Trots det så skulle jag inte kunna byta ut er mot någonting i världen, jag älskar er i all evighet.
Jag är faktiskt stolt över mig själv som fortfarande går i skolan trots två år på IV. Jag har sett många andra som har hoppat av efter detta men jag har tagit mig till tredje året på Barn- och fritidsprogrammet nu. Jag trodde aldrig att det skulle vara ett halvår kvar till studenten för mig nu. Efter det första året på IV kände jag att jag verkligen inte orkade gå ett till men jag gjorde det och efter det andra året kände jag inte att jag skulle klara av att gå kvar i skolan men jag gav det ett försök. Jag hade Simone vid min sida och då kändes det lättare, när jag sedan började på Östersunds gymnasieskola fick jag en helt underbar klass som fick mig att gå till skolan varje dag med ett leende. Så jag är stolt över mig själv.
Helt ärligt, jag skulle inte klara mig utan musik. Musik får mig att må bättre när jag känner mig ledsen, musik får mig att gråta när jag känner att det är det jag behöver, musik hjälper en igenom mycket. Jag kan stänga av allt runt omkring mig med musik. Jag älskar att lyssna på musik som har en mening, där texterna betyder något. Men också låtar som jag kan dansa loss till. Som sagt, musik är det bästa som finns. Artister som jag lyssnar mycket på är Takida, Daniel Adams-Ray, Oskar Linnros, Markus Krunegård och flera andra. Jag har ingen favoritlåt med dessa, jag älskar varenda låt de har gjort. Så här är några andra låtar; Warren Wiebe - I believe in us Elin Sigvardsson - Lyckorus Cee Lo Green - Fuck you Jay Smith - In the ghetto Jay Smith - Dreaming people Joe Jonas - Gotta find you Bruno Mars - Just the way you are Bruno Mars - Talking to the moon Johan Alander - Vägen hit Johan Alander - Tjena syrran Brad Paisley - Whiskey Lullaby HigWon - Från hjärtat Henok Achido - High on life Medina - Sagoland Mohombi - Bumpy ride Volbeat - Fallen
Ikväll har jag myst framför Idolfinalen med Emma, mamma och Evelina. Lite chips, dipp och coca cola har funnits med i bilden också. Nu har Emma åkt hem då hon ville hinna se resultatet och det gör hon inte om hon tar sista bussen. Det är alltid lika underbart att umgås med henne, det är synd att det har blivit så lite på senaste tiden. Jag sitter här och väntar på att klockan ska bli tjugofem över så att det kan börja. Jag hoppas verkligen att Jay vinner. Annars blir jag fan förbannad. Minnah förtjänar inte ens att vara i final. Nu ska jag kissa och röka innan det börjar. Hörs när vi hörs! Puss och adjö.
Jag sitter vid datorn hemma hos Patrik i Sundsvall. Dagen innan hade jag sett mina hjältar ännu en gång, Takida. Någon hade lovat att komma men fick förhinder, vi trodde inte att vi skulle hinna ses den helgen för dagen efter skulle jag åka hem. Iallafall, jag sitter där vid datorn och hör någon komma in på rummet. Jag tänker att det är Patrik's mamma men när jag vänder mig om står han där. Jag känner lyckan i hela kroppen, hela tiden har jag trott att jag inte ska få se honom igen på väldigt länge. Vi kysser varandra och hela världen står stilla.
Idag var jag uppe före tuppen, kvart i fem ringde mitt alarm första gången och klockan fem stod jag i duschen. Det var nämligen så att jag skulle ner på nyöppningen av Rut M.fl klockan sju så för att komma in bland de första så åkte jag och Evelina ner på stan vid sex. De första 100 som handlade något fick en goodiebag. Jag köpte mig ett par örhängen och sen åkte jag hem, börjar praktiken klockan nio så vem vill sitta på stan i kylan tills dess? Nu börjar det kännas att jag klev upp tidigt, helst av allt vill jag lägga mig i sängen och sova resten av dagen. Tur att det är fredag så jag kan sova hur länge jag vill imorgon.
ÅRET. Hur har året nolltio varit för dig? Både bra och dåligt. Bättre än förra året? - Vissa saker. Någonting du aldrig kommer glömma nolltio? - Sommaren. Har du flyttat under år nolltio? - Nej. Har du hittat en ny låt som du älskar? - Många. Isåfall vilken? - Många. Har du druckit alkohol? - Ja. Har du kysst en främling? - Ja.
KÄRLEK. Hur har din kärlek varit nolltio? - Jag lever singellivet. Har du varit kär? - Ja. Har du sagt jag älskar dig till någon? - Ja. Har någon sagt jag älskar dig till dig? - Ja. Har du haft ett hemligt förhållande? - Nej.
SORG&HÄMND. Har någon i din närhet tagit självmord? - Nej. Har någon i din släkt avlidit? - Nej. Har du slagit någon på riktigt med knytnäven? - Nej. Varit i slagsmål? - Nej.
PERSONLIGT. Har du gjort någonting du ångrar? - Nej. Isåfall vad? - Har du skämt ut dig? - Jag skäms aldrig. har du ljugit för en vän? - Nej. Har du varit ute en hel natt? - Ja. Har du blivit tagen av polisen? - Nej. Har du sovit i samma säng med någon av det motsatta kön? - Ja. Har du sovit i samma säng med någon i samma kön? - Ja.
SKOLAN&FRITIDEN. Vilken skola går du på? - Östersunds gymnasieskola. Har någon varit elak mot dig i skolan? - Nej. Hatar du någon på din skola? - Nej. Har du gjort något framsteg? - Ja. Haft alla rätt på ett prov? - Ja.
VÄNSKAP. Har du träffat nya vänner? - Ja. Har du förlorat en vän? - Ja. Har du fått tillbaka kontaktet med en gammal vän? - Ja, många. Har du gått bakom ryggen på en vän? - Nej. Har du ljugit för en bästa vän? - Nej.
Har du haft en relation med en vän? - Sexuellt, nej. Har du många killkompisar? - Har nästan bara killkompisar.
Min bästa vän heter Anna Katarina (Albin) Sundin Theng. Hon bor i Härnösand och är 20 år. Jag är så otroligt glad att jag har henne i mitt liv, jag vet inte vad jag skulle ha gjort utan henne. Hon är snäll, omtänksam, rolig och helt jävla efterbliven men det älskar jag henne för. Vi kan prata om allting, vi kan skratta och vi kan gråta tillsammans. Men ingenting är tyvärr som det var förut mellan oss, vilket gör sjukt ont. Förr var vi en, ingen förstod mig så bra som hon och ingen annan kunde få mig att må så bra. Men en sak hände, hon gjorde ett misstag som jag idag har förlåtit henne för men jag känner så väl att det inte är samma sak mellan oss som det var innan. Jag vill att det ska vara som förut, jag vill det så gärna. Men det finns en spänning mellan oss som gör att vi ofta blir irriterade på varandra. Jag älskar Anna så otroligt mycket, det gör jag. Men varken hon eller jag är samma person som vi var innan det som hände. Jag gick av på mitten och jag är fortfarande inte riktigt hel. Vi var ifrån varandra i ca ett år men sedan insåg jag att jag fortfarande vill ha kvar henne i mitt liv. Jag har så många minnen med den människan, så många underbara och galna minnen. Jag vill aldrig förlora henne igen. Jag ser på henne hur hon fortfarande lider av det hon gjorde, det gör ont i mig att se hur ont det gör i henne. Jag vill ta bort både hennes och min egen smärta, jag vill sudda ut det där minnet för all framtid. Men hur ont det än gör så kommer jag aldrig att kunna ge upp min vänskap med Anna. Jag måste tro på att det en dag blir sådär bra som det en gång var. Jag ger aldrig upp hoppet om att vi ska hitta tillbaks till varandra igen, på riktigt. Med detta vill jag säga - Jag älskar dig Anna och jag vill aldrig mer vara utan dig.
Idag har jag varit på min fina praktik, jag tycker så mycket om att vara där. Alla barn och all personal är helt underbara. Det där är ett ställe som jag verkligen kommer att kunna jobba på i framtiden. Jag känner mig som en i "familjen", helt underbart. Det har inte varit något speciellt som hänt idag. Men efter praktiken var det bara att knata ner på skolan för att ha nationella prov i Engelska B. Vi hade läsförståelse och det gick käpprätt åt helvete. Hoppas att hörförståelsen går bättre på måndag. Sen är det bara den muntliga delen kvar som blir i januari.
Min klänning kom idag också, har inte provat den ännu men den sitter nog fint. Om ca en halvtimme blir det Grey's Anatomy och sedan Nikita. Sitter just nu och läser mina och Anna's gamla bloggar, hahahahah. Fyfan vad rolig man var förr. Men ett gott skratt förlänger livet.
Min första kyss var som ni kanske förstår med Patrik. Vi satt i hans trappuppgång, det var vi två och en kille som heter Johan. Vi smög iväg och satte oss där Johan inte kunde se oss och så kysstes vi. Det var så otroligt mysigt och jag kan inte påstå att någon av oss visste vad vi höll på med eftersom att det var första gången för båda. Men det är något jag aldrig kommer att glömma.
Kärlek för mig är de saker i livet som får mig att känna lycka och trygghet. Mina vänner och min familj är kärlek för mig. Det är allt jag behöver säga. Ni vet vilka ni är och jag älskar er.
Imorse åt jag en skål med vaniljyoghurt och hjortronsylt. Sen någon gång mitt på dagen åt jag två mackor med makrill på och drack ett glas oboy. Till middag blev det korvgryta och mineralvatten och nu på kvällen har jag ätit nyponsoppa med bananer, några bondkakor med mjölk och lite popcorn.
Igår åkte jag till Maja och André för en myskväll. När jag och Simone kom dit hade Maja tagit fram en massa ingredienser så vi bakade tre sorters kakor - Bregottkakor, Hallongrottor och Chokladsnittar. Det blev riktigt gott! Efter det satt vi bara och glodde på tv innan vi kom på den smarta idén att vi skulle göra något åt det äckliga rödvinet dom hade hemma så vi gjorde Sangria. Det blev riktigt gott, gick ner som saft. Vid elva dissade Simone oss och åkte hem, jävla tönt. Så jag och Maja drack vidare medans André och Put brottades i sängen? Haha. Efter en massa tv-tittande blev jag trött och gick och la mig, hade riktigt svårt att somna då jag är så jävla förkyld.
Idag har jag och Maja bara suttit framfördumburken och glott. Vi har tittat på i princip allt. Åkte hem strax efter fyra och efter middagen kom Rebecca och Esmerlada hit så jag har myst en massa med fintjejen. Nu ska jag se klart på Vem kan slå Filip och Fredrik? och sen tänkte jag säga tack och godnatt. Vi hörs imorgon, puss.
Min mamma heter Tina Mattsson och är född den 12 oktober 1960. Hon bor här på Körfältet tillsammans med mig och mina två yngre syskon. Min mamma är nog den starkaste personen jag känner, hon har gått igenom så mycket och ändå håller hon huvudet högt. Jag skulle aldrig klara mig utan henne, hon är bland det absolut bästa jag har i mitt liv. Hon ställer alltid upp för mig vad det än är och hon lyssnar alltid när jag behöver prata. Jag kan berätta allt för min mamma, det är jag så otroligt glad över att vi har en så bra relation att det inte finns något vi inte kan prata om. Trots att vi bråkar ibland hoppas jag att hon vet att jag älskar henne högre än himlen. Jag skulle aldrig byta ut henne för alla pengar i världen.
Min pappa hette Håkan Lundqvist och föddes den 22 juni 1961. Han tog sina sista andetag den 22 november 2006. Jag och min pappa hade inte så bra kontakt under de senare åren. Min pappa var alkoholist, som barn kunde jag inte förstå hur han kunde välja alkoholen framför sina egna barn men idag vet jag att min pappa hade en sjukdom. Jag försökte hålla kontakt med min pappa, jag ville att han skulle sluta dricka men varje möte och varje samtal slutade alltid i tårar. Det var så fruktansvärt jobbigt att se honom på det där sättet och veta att det inte fanns något man kunde göra för att hjälpa. Jag vet att pappa försökte att bli bra, han la in sig på behandlingar men ingenting hjälpte. Det började bli bättre då han träffade en kvinna han senare förlovade sig med. Det var första gången på riktigt länge jag såg min pappa lycklig och fräsch. Men det varade inte längre, en dag hittade min pappa sin kärlek död på bardrumsgolvet. Hon hade fått en propp i hjärnan. Det gjorde att min pappa hamnade i samma bana som förut igen. Till slut orkade inte hans kropp inte mer och han somnade in. Jag mår jättedåligt idag att jag hade så dåligt kontakt med min pappa. Men jag vet att han mår bra nu.
Ska jag berätta om min första riktiga pojkvän eller om min första riktiga kärlek? Jag berättar om båda.
Min första riktiga pojkvän hette Patrik Lindgren och vi gick i femman. Vi hade ett klassdisco på skolan och jag ville verkligen dansa tryckare med honom. Jag var för feg för att fråga själv så min fina vän Emma var så snäll och frågade åt mig. Vi dansade flera danser den kvällen och senare på kvällen när discot var slut och vi skulle gå hem, gick vi hand i hand hela vägen hem. När vi kom hem till hans port sa vi hej då och den kvällen var det inte mer än så. Efter det var vi tillsammans, vi umgicks i princip varje dag. Vi var jättekära men sedan tog det slut efter någon månad då vi bråkade mycket på slutet. Efter att vi hade gjort slut hatade vi varandra, vi började även i samma klass i högstadiet, lärarna hade stora problem med oss kan jag lova. Men i sjuan eller åttan blev vi vänner igen och kunde umgås. Idag pratar vi inte så mycket med varandra, vilket är tråkigt.
Min första riktiga kärlek hette Markus Nissa. Vi träffades på Lunarstorm, vi skrev mycket men träffades aldrig. En dag sommaren 2004 skulle jag sova hemma hos en vän i Torvalla då det kom fram att hon också hade skrivit med honom. Då bestämde vi att vi skulle träffa honom. Vi träffades på Fjällängsskolans skolgård. Jag tyckte att han var så cool eftersom att han körde moppe trots att han vara vara fjorton år. Efter den dagen och kvällen pratade vi inte så mycket men i december samma år tog vi upp kontakten igen och blev tillsammans. Han var verkligen det finaste jag hade i mitt liv. Det höll inte länge, vi gjorde slut i mars. Jag tror att det var bådas beslut men ingenting har någonsin gjort så ont förut. Jag kunde inte äta och jag kunde inte sova, jag var verkligen kär i honom. Två år gick och jag kunde inte släppa taget om honom. I april 2007 fick jag ett sms av honom där han bad om ursäkt för hur han hade betett sig mot mig och allt sånt där, han ville ses och prata ut. Mitt hjärta slog fortare än någonsin när jag skulle möta honom här på Körfältet, där stod han, vackrare än någonsin. Vi gick upp till mig, pratade ut, skratta och kysstes. Men trots det var han inte säker på om han ville ge oss en chans till. Senare på kvällen fick jag ett sms där han skrev att det var underbart att få hålla om mig igen och att ville ge oss en chans till. Jag var lyckligast i världen igen. Allting var underbart fram tills efter sommaren då problemen sprang ikapp oss, min pojkvän hade drogproblem som han inte ville ta tag i. Det gjorde att det blev mycket bråk mellan oss, vi bråkade i princip varje gång vi sågs. I november kände jag att jag inte orkade mer, jag kunde inte få honom att sluta. Så jag gav upp, vilket jag ångrar idag. Vi gick skilda vägar men hade fortfarande kontakt. Tills han träffade en ny tjej, då fanns jag inte längre kvar i hans liv trots att vi hade lovat varandra att allting skulle bli annorlunda den här gången, vi skulle fortsätta att vara vänner trots att vi hade gjort slut. Idag är han ren och jag är jättestolt över honom men det kan jag inte berätta, jag kan inte berätta för min stora kärlek hur stolt jag är över att han har tagit tag i sitt liv. Jag saknar honom och jag kommer alltid att älska honom men inte lika mycket som förut. Jag har gått vidare nu, äntligen har jag släppt taget om honom. Men han och alla våra minnen finns alltid i mitt hjärta.
Jag heter Emelie Mattsson Lundqvist och är 20 år. Jag föddes på Östersunds sjukhus den 19 juni 1990. Jag bodde i Torvalla med min familj fram tills 1998 då jag flyttade till Körfältet tillsammans med min mamma och mina syskon, där jag än i dag bor. Vi har även två katter. Jag går just nu sista året på Barn- och fritidsprogrammet, som enligt mig själv är en jättebra linje. Innan jag började Barn och fritid gick jag IV i två år pga att jag inte brydde mig alls i skolan i nian. Idag är jag glad att jag inte hoppade av efter de där två åren på IV.
Jag är en person som alltid sätter alla andra före mig själv. Så länge alla i min närhet mår bra så finns det inget annat som spelar roll. Jag är oftast väldigt glad och älskar att skratta tillsammans med mina vänner. Jag har alltid haft väldigt svårt att lita på folk men det finns några få som jag kan berätta allting för.
En kort presentation av mig själv, jag vet inte vad jag ska berätta mer.
Dag 1 - Presentera mig själv Dag 2 – Min första kärlek Dag 3 – Mina föräldrar Dag 4 – Det här åt jag idag Dag 5 – Vad är kärlek? Dag 6 – Min första kyss Dag 7 – Min bästa vän Dag 8 – Ett ögonblick Dag 9 – Musik Dag 10 – Något jag är stolt över Dag 11 – Mina syskon Dag 12 – I min handväska Dag 13 – Den här veckan Dag 14 – Det här hade jag på mig idag Dag 15 – Mina drömmar Dag 16 – Mina vänner Dag 17 – Mitt favoritminne Dag 18 – Min favoritfödelsedag Dag 19 – Detta ångrar jag Dag 20 – Den här månaden Dag 21 – Ett annat ögonblick Dag 22 – Det här upprör mig Dag 23 – Det här får mig att må bättre Dag 24 – Det här får mig att gråta Dag 25 – Om jag vann en miljon skulle jag.. Dag 26 – Mina rädslor Dag 27 – Min favoritplats Dag 28 – Det här saknar jag Dag 29 – Film Dag 30 – Ett sista ögonblick
GUD VAD ROLIGT DET HÄR ÄR! Nu har även jag blivit ett offer för parasitjäveln. Det var riktigt länge sedan jag mådde såhär dåligt. Jag har så sjukt ont i magen, mår illa, vi ska inte tala om hur det ser ut bakvägen, kallsvettningar, feber och inte nog med det så är jag fortfarande förkyld och min hosta är inte mycket bättre. Jag hoppas att man hittar idioten som gjort så att det finns parasiter i Östersund's vatten. Jag hoppas också att det här inte sitter i länge för jag är redan så jävla less och det började igårkväll. Jag som vill vara på praktiken men icke, självklart ska jag bli drabbad av detta. Jippi, vad jag älskar mitt liv just nu. Allt känns så underbart att jag vill skjuta mig själv i huvudet. Wkjdoisufowij!
