Det finns ingenting att säga. Återkommer om ett år, då kanske jag känner mig som en människa igen.

Nyduschad och väntar på att klockan ska gå. Om ganska precis tre timmar sitter vi på bussen på väg till Jokkmokk. Vi har ca tio timmars bussrresa att se fram emot. Tur att vi har öl med oss. Jag har fortfarande inte fattat att vi ska åka trots att det bara är några få timmar kvar. Vi har inte sovit något inatt heller, vi blev aldrig trötta så då bestämde vi oss för att hålla oss vakna istället. Förhoppningsvis somnar vi en stund på bussen. Annars kommer jag att dö när jag är framme i Jokkmokk, för det lär bli fest. Nu ska jag gå igenom packlistan en gång till så att vi inte har glömt något. När Maja kommer ut ur duschen ska vi fixa med fikat också. Det här blir det siata jag skriver denna vecka, hörs på måndag!

Jag och Maja dricker öl. Vi borde packa men istället sitter vi och pratar med Johan som bara snackar en massa skit. Det är nice. Inatt ska vi inte sova en minsta minut, det blir under hela onsdagen istället. Eller egentligen är det just nu men alltså på dagen. Jag vet inte vad jag ska skriva mer förutom att Maja är kåt. Nu börjar det bli torrt i halsen, mer öl på det här. Vi hörs imorgon eller något sånt. Puss!

Jag tävlar hos Millah om supersuccén PERFECT FOOT från Upbrand.se

Idag har jag varit en duktig tjej. Klev upp runt halv nio för jag skulle åka på ett möte till kvart över tio. Där gick det jättebra och direkt efter hade jag ännu ett möte som gick ännu bättre, riktigt nöjd över detta! Nu kanske livet börjar gå lite framåt. Efter mötena åkte jag hem och började nästa på en gång att storstäda mitt rum. Dammsugning, torka golv, bädda rent i sängen, börjat packa osv. Jag är riktigt nöjd och känner mig jätteduktig, ska blir skönt att komma hem till ett nystädat rum. Imorgon kommer Maja hit och hjälper mig att packa klart, sedan åker vi hem till henne för att spendera dygnen innan vi åker. Jag kan inte fatta att vi åker på torsdag, att vi ens åker, detta började med att vi drev om att vi skulle åka och nu åker vi verkligen. Jag hoppas att det blir riktigt roligt och något att minnas för livet. Om vi anser att det var värt att åka dit så kommer vi nog att åka dit på vintermarknaden i februari också. Crazy bitches! Nu ska jag baka scones, tycker jag är värd det. Sedan ska jag mysa ner mig i min säng. Vi får se om jag skriver något mer innan jag åker, beror på om Maja vill låna ut datorn till mig något. Annars hörs vi förmodligen om ganska precis en vecka. Ni för ha en underbar vecka, mina vänner.

Den senaste tiden har min blogg mest handlat om sorg. Men det är svårt att skratta just nu. Vår stad har förlorat två otroligt fina människor och jag kände dem båda. Det är svårt att vara stark.

Markus var en gång det bästa jag hade i mitt liv, en gång var han hela min värld. Efter det tog slut höll vi kontakten ett tag men sedan skaffade vi båda nya liv, trots att det har gått så lång tid sedan jag pratade med honom så gör det så otroligt ont att han inte längre finns med oss. För trots allt som har hänt så kommer jag alltid att älska honom, han var och kommer alltid att vara den största kärleken i mitt liv. Jag glömmer dig aldrig. En del av mitt hjärta kommer alltid slå för dig.

Kristoffer, underbara fina Kristoffer. Jag förstår inte hur du bara kan vara borta. En person som alltid var på underbart humör, som alltid fick en att skratta. Jag blev alltid glad när du ringde eller skickade sms. Jag blev alltid glad när jag såg dig på stan eller vart som helst. Hur kunde det bli såhär? Jag vill tacka dig, för att jag fick lära känna dig och tack för de fina minnena jag har med dig. Jag hoppas att du har det bra nu. Jag kan se framför mig hur du sitter där på ett moln med en öl i handen och tittar ner på oss. Jag saknar dig och jag kommer aldrig någonsin att glömma dig.

Sov gott. Ni har båda satt djupa spår i mitt hjärta och i min själ.