I miss you and nothing hurts like no you,

And no one understands what we went through.
 

Ännu en gång sitter jag här och undrar hur allting hade sett ut om jag hade orkat lite till. Jag misshandlar mig själv gång på gång med den tanken för egentligen vet jag att den enda som kunde gjort något mer var du och du hade aldrig den viljan till hundra procent. Men jag önskar att jag kunde fått mer tid med dig, jag önskar att jag kunde gå tillbaka och krama om dig för att aldrig släppa taget. Vi tog oss igenom så otroligt mycket men den sista stormen var den som fick oss att falla och ingen av oss klarade riktigt av att ta oss upp igen. Jag undrar om jag kommer att känna sådär igen, som jag kände för dig. Jag har aldrig älskat någon så högt som jag älskade dig, jag har aldrig litat på någon så som jag litade på dig, jag kunde lägga mitt liv i dina händer och känna mig säker. Du gjorde mig så otroligt lycklig, du var min stöttepelare och bästa vän. Det gjorde så ont att se dig gå sönder, jag såg hur du sakta försvann, du var alltid vacker men jag saknar den där killen som jag föll för en sommarkväll i juni för tio år sedan. Tio år, jag kan förstå att det är så många år sedan jag såg dig för första gången. Jag minns den kvällen så väl. Tack för den tiden jag fick dela med dig, tack för alla minnen, tack för att du var du. Jag kommer alltid att älska dig.
 
 
 
Bloggen är min fristad, mitt sätt att ventilera mig på.

Dagens

vill ha: fjärilar i magen
klädsel: mjukisar och linne
smink: ingenting
frisyr: utsläppt
låt: fritjof & pikanen - här kommer vi
bästa: att njuta av ensamheten
planer: middag osv hos mamma
roligaste: att solen sken idag
saknad: pappa
dummaste: att internet jävlas ibland
misslyckande: ingenting alls faktiskt
drog: cigg och musik
köp: fiskbullar och bröd
humör: trött men rätt glad

Idag är det din födelsedag och du är inte här.

Grattis på födelsedagen, min älskade pappa. Du borde vara här nu, med din familj. Jag skulle kunna ge allt för att få ha dig här. Jag vill inte titta tillbaka på gamla minnen längre, jag vill skapa nya med dig. Det är så mycket som du har missat, så mycket som du borde ha varit med på. Det här är inte rättvist. Det är inte meningen att jag ska besöka dig vid en gravsten, det är inte meningen att jag ska titta upp mot himlen och hoppas att du hör mina ord. Jag vill ringa dig och sjunga för dig i telefon, för idag är det din födelsedag, pappa. Idag skulle du ha fyllt 53 år, istället står du för alltid kvar på 45 år medans vi andra forstätter att växa, du blir aldrig gammal. Du kommer aldrig att få vara morfar till dina barnbarn. Jag vill ha dig här, jag vill att du ska få uppleva allt med mig. Jag vill bjuda hem dig på kaffe i min nya lägenhet. Jag önskar så innerligt att du var här. Jag hoppas att du är stolt över mig, pappa. Över den jag är idag. En sak lovar jag dig, en dag ska jag finna dig och ta med dig hem igen. En dag ska vi vara tillsammans igen och då släpper jag dig aldrig. Jag älskar dig mer än det finns stjärnor på himlen.
 
 

20.30

Söndagen har jag spenderat på samma sätt som vanligt, med städning och tvättstuga. En riktigt bra söndagsrutin, tycker jag. Nu ser min lägenhet ren och fräsch ut, luktar gott gör den också. Snart tänkte jag ta mig en dusch så att även jag är ren och fräsch när det är dags att krypa ner i min renbäddade säng, det kan ju vara bland det bästa som finns, nyduschad i en renbäddad säng, drömmen. Annars då, jag sitter i soffan och äter godis. Njuter av ensamheten. Tittar på Bones. Röksugen. Tänker röka. Ungefär så.

Varför är frågan vi alla ställer oss.

jag kan inte sluta gråta
för verkligheten gör det för
svårt att andas ikväll och jag
tänder ett ljus för alla döda

hjärtan som slutar slå
lungor som slutar andas
änglar som ryckts ifrån oss

ibland känns det som att
hela världen stannar upp och
ingenting är verkligt och ibland
undrar man vad meningen med livet
är när alla ändå bara dör

men det spelar ingen roll hur mycket 
man gråter för ni är fortfarande 
borta när tårarna torkat


Trots att detta har varit en otroligt fin dag så har den också varit sorgsen. Idag lämnade en ung människa jordelivet. Det gör så ont att se personer i min närhet så otroligt ledsna. Jag kände inte henne men jag visste otroligt väl vem hon var. Min älskade Victoria kände henne och var idag tvungen att lämna mig för att åka ner till Trosa för att finnas där för min syster som idag förlorade sin bästa vän. Såhär ska det inte vara. Varför är frågan vi alla ställer oss. Jag hoppas att du har det bra nu, vart du än är, jag hoppas att du har funnit den ro du letat efter och att du nu flyger fritt. Vila i största frid, Marina. Du är aldrig glömd.

 


19 juni 1990

Grattis till mig! Idag är det min 24-årsdag och det har varit en väldigt blandad dag. Jag är trots allt väldigt nöjd över dagen, jag har fått otroligt fina presenter och blivit uppvaktad av världens finaste vänner. I present har jag fått kuddar, filt, brödrost, vattenkokare, elvisp, kaffebryggare, taklampa, byxor, halsband, filmen Brum, choklad, pengar och superfina blommor. Tusen tack till alla inblandade. Jag har bjudit på rulltårtsbakelser som var väldigt uppskattade. Jag fick vakna upp till fin sång av min vapendragare som även ställde till med pannkaksfrukost. Till middag lyxade vi till det med kokkorv och potatismos, det var kanske den bästa födelsedagsmiddagen på år och dagar. Enkelt men så otroligt gott. Nu har alla gäster begett sig hemåt och jag sitter i soffan tröttare än någonsin. Ska bädda ner mig här och titta på lite serier innan det är dags för sängen. Imorgon ska jag på midsommarmiddag hos mamma och sedan kanske jag får finbesök, det återstår att se. Annars vet jag inte alls vad jag ska hitta på under denna midsommarafton, jag är inte alls sugen på att supa skallen av mig så jag tror att jag bara tar det lugnt framför en film om inte finbesöket kommer och får mig på andra tankar. 

Take a chance.

 

Jenny Victoria Roos

Och när du känner dig ensam 
ska du veta att jag finns här
Du bärs dagligen i mina tankar 
och jag önskar att du kunde läsa dem, känna dem
Jag kan inte ge dig så mycket 
som jag önskar att jag kunde

För de gånger som du faller kommer jag 
att finnas där och vara din hjälpande hand
En öppen famn att hålla om dig i, 
berätta hur bra du är varje dag, 
att du kommer klara varje strid

Och när du känner att du inte orkar mer 
så ska du veta att jag kan orka med dig
Jag kan finnas där i varje sekund
som du kämpar emot för mycket tankar, 
för mycket känslor
Även om jag inte riktigt kan vara där hos dig, 
fast de är det jag egentligen vill

För alla tårar som du fäller 
vill jag torka åt dig, 
jag kan inte torka tårar på insidan
Men jag kan ge dig en hand 
som håller i din igenom stormen

Och du ska veta att jag önskar att jag kunde 
ge dig en ny solstråle varje dag
Placera dem varsamt på din himmel
Och jag skulle ge all den lycka du förtjänar, 
plocka det ur mitt inre och ge dig

Du ska veta att när du inte orkar vara stark 
kan jag vara det åt dig
Att ropa på min hjälp 
kommer jag aldrig klandra dig för 
jag finns här för dig
Och du klarar det här, 
vägen genom livet och om du inte gör det själv 
så gör vi det tillsammans



Ingen rubrik.




Men jag går inte isär när jag går med dig.

Ingen känner mig så väl som du. Det är du och jag mot världen.
Detta otroligt fina inlägget skrev Victoria till mig: KLICKA HÄR
 
 

22.52

Äntligen börjar det se ut som ett hem, mitt hem. Pepsi har hjälpt mig att sätta upp foton och den nya spegeln på väggen. Världens bästa granne! Jag har köpt en ny tv och införskaffat mig en whiteboard-tavla som är ungefär som en almanacka, bästa köpet på länge må jag säga, 99 kr på Expo. Nu är det bara lite småsaker som ska fixas, målning av lite möbler och få allt det där som är fel åtgärdat, sedan kan jag bara njuta av livet i min fina tvåa. 
 
Idag har jag och Victoria varit i stan och på ICA Kvantum för att uträtta en massa ärenden. Det är fint nu när vi båda har en cykel att glida runt på. Efter det har vi bara suttit i min soffa och tittat på tv och pratat skit. Nu ska jag snart gå och lägga mig, imorgon är det jobb som gäller. Jag börjar dock bli förkyld men jag hoppas att det går över snart.
 
Förutom detta så känner jag just nu en saknad efter Sundsvall. 

*

När man minst anar det..

Grattis på födelsedagen, allra käraste syster From.

 
 

20.27

I torsdags var det jobb och firande av Pepsi som fyllt 30 år som gällde. Till förrätt bjöds det på pilgrimsmusslor och något smör mamma hade fixat och till varmrätt blev det oxfilé, strips, grönsaker och sjukt goda såser. Efterrätt var det ingen som orkade. Sedan spelade vi Cluedo och drack någon öl men efter en heldag med jobb orkade jag inte göra så mycket mer än det så jag gick hem och la mig i soffan framför tv ett tag innan jag gick och la mig. Nationaldagen bjöd på sol, regn och grillat till middag med min vapendragare och sedan begav vi oss ner till Jocke för lite filmmys och gotta. En alldeles utmärkt nationaldag om ni frågar mig, god mat och fina vänner är allt man behöver egentligen. 
 
Idag har jag tvättat och städat, alldeles perfekt eftersom att det både regnat och åskat idag. Nu är min lilla lägenhet ren och fin, samt alla kläder. Nu tänkte jag nog hoppa in i duschen och sedan bege mig bort till Victoria för häng. 
 
 
 
 

15.03

Äntligen är jag inflyttad i lägenheten, dock har jag fortfarande inte riktigt förstått att det är min lägenhet och ingen annans, trots att det är min möbler, kläder osv. Jag har ju heller inte sovit själv de här två dagarna heller, första natten så sov Victoria här och igår fick jag finbesök av min kära vän Lars. Måndagen bestod att flytt och fix, igår storhandling, beachvolleyboll och mys. Idag åkte Lars hem och det är väldigt tråkigt men han skulle snart komma tillbaka. Det kanske är lika bra så att jag inte får in vanan att sova med någon hela tiden, det är dags att sova själv nu, tror jag.
 
Nu ligger jag i soffan framför tvn och funderar på vad jag ska göra resten av dagen. Solen har övergett oss och regnet har kommit på besök. Skönt tycker jag för då får jag förhoppningsvis får jag mer gjort här hemma. Ska boka tvättstugan och köpa cykelslang iallafall. Nu ska jag ta mig en rök på min uteplats, vi höres!
 
 
 
 

Home is where your heart is.

Denna helg har varit helt fantastisk, jag vet inte riktigt hur man ska förklara den för du måste ha varit med för att egentligen förstå hur bra den har varit.
 
Det började med att jag fick agera doktor åt Victoria som kände sig klen så att hon blev pigg nog för att följa med till Rätan. Självklart lyckades jag ju också! Burre och Jocke kom och plockade upp oss och så for vi. Jag orkar inte berätta om dag för dag men den har innehållit sol, hagelbösseskytte, kubbspel, kassettband, kalas i Bangersstugan (Jockes stuga) där klockan alltid är fem, grillning, Panget osv. Vi har även hunnit med att ta årets första dopp i Rätanssjön, det var inte så kallt som jag trodde. Nu har Vic åkt tillbaka till stan så jag spelar Bingolotto med farmor och Yngve. Vann en ny lott iaf.
 
Imorgon förmiddag tar vi mitt flyttlass härifrån och beger oss in till stan för inflytt i min alldeles egna lägenhet. Underbart!!!!!!



RSS 2.0