Idag slutade jag halv ett och då tog jag bussen upp på Solliden för att äntligen få kramas med barn och personal där uppe. När jag klev in genom dörrarna kändes det som om jag aldrig hade varit borta därifrån. Jag ställde upp att stanna under mellanmålet så att Marianne kunde fixa klart med listan över antal barn under sommaren. Fan vad jag saknar det där stället. Men snart är jag tillbaka. Det verkade som om dom skulle behöva folk i sommar. Jag blev kvar där uppe till fyra, då kom min kära pojkvän och hämtade mig. Vi åkte och handlade för att sedan ta med oss Victoria hem för tacomiddag och fredagsmys. Vi ska väl fortsätta kvällen med att se någon film och snacka skit, like always.

 

Imorgon tänkte jag åka in till stan för att umgås med Emma och Milo. Äntligen! Vad mysigt det ska bli att få kramas med dom igen. Vad vi hittar på återstår att se, det beror ju mestadels på vädret. Vi får se om jag får med Viktor dit också, det verkar inte som om han skulle ha något bättre för sig.