14/10
Kanske är det dags att släppa taget om Östersund och starta ett nytt liv. Jag har nu en chans att lämna Östersund och flytta till en stad jag trivs sjukt mycket i och där jag har världens finaste vänner. Det kommer att kännas svårt att lämna alla fina vänner här hemma men jag flyttar ju trots allt inte på andra sidan jordklotet. Det här behöver jag, det här vill jag göra. Jag kan forstätta plugga där och jag tror att det är större chans att jag kan få ett jobb där. Här verkar det inte finnas ett enda jobb. Det jobbigaste utav allt kommer att vara att lämna mitt lilla hjärta, min älskade Hugo. Att känna att jag inte kan åka ner till Monia och krama om honom när jag vill, att inte kunna låna honom när jag vill, det kommer att bli svårt. Jag kommer att sakna den pojken mest utav allt. Men jag måste göra det här, för mig själv, jag går sönder här. Ingenting är bestämt men det chansen är stor att jag packar ner mitt liv snart.
Trackback
