Jag tänker tillbaka på hur lycklig jag var. När vi stod där klockan åtta på morgonen med mössorna på i väntan på att få kliva på Thoméen för att göra en sista grej tillsammans med skolan. När vi några timmar senare klev av i Badhusparken och blev mottagna av släkt och vänner. Jag tänker tillbaka på det bästa utav allt, när vi stod där på flaket och sjöng och skrek för full hals. Det var det sista vi gjorde tillsammans. Jag kan fortfarande se alla leenden och höra alla skratt i mitt huvud. Jag är så glad att jag fick dela en utav dom absolut bästa dagarna i mitt liv tillsammans med fina BF08. Jag fick dela den dagen med fem tjejer jag kan kalla min familj. Jag önskar att jag kunde gå tillbaka lite då och då för att uppleva den lyckan igen. Den 1 juni 2011 är en dag jag kommer minnas i resten av mitt liv.

Till er som tar studenten snart, ta vara på tiden ni har kvar tillsammans med er klass. Innan du vet ordet av så är det slut. Snart står du där utan de människor du sett i princip varje dag i tre år.