Just to walk with luck, just to hold his hand.

Nu är det en sån där natt när alla känslor kommer upp igen. När allt jag vill är att ha någon nära mig. Just nu vill jag känna samma kärlek och trygghet som du gav mig. När vi var en. Jag saknar dig ibland, inte lika ofta längre men när det väl slår till så känns det som att hjärtat ska gå sönder. Du är lycklig nu, i något som liknar ett helt annat liv. Jag önskar att det var du och jag som var sådär lyckliga. Det är sjukt att jag fortfarande älskar dig såhär mycket efter alla dessa år. Att du fortfarande kan få min värld att stanna till. Det känns som om jag har gått av på mitten och att jag aldrig kommer att bli hel igen. För fyra år sedan hade jag gett dig hela världen om jag bara kunde. Idag känns det inte så längre men ändå saknar jag dig så att det gör ont i hela kroppen ibland. Ibland älskar jag dig lika mycket som då, andra dagar tänker jag inte ens på dig. Hur kunde något som var så rätt gå så fel? Jag kommer alltid att undra.

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback