Det var ganska skönt att vara tillbaka på skolan, speciellt att träffa Emma och Sofie. Det är två stycken jag har saknat under lovet! Jag har självklart saknat flera andra i klassen också, som Simone och Sandra. Men iallafall, på svenskan idag skulle vi skriva ett litet tal om i princip vad vi ville, för att träna lite till det muntliga nationella provet. Jag, Emma och Sofie kom på idén att skriva om varandra så Emma skrev om Sofie, Sofie skrev om mig och jag skrev om Emma. Jag blev tårögd när Sofie läste upp sin text om mig, så otroligt fint. Jag är glad att jag har så underbara vänner, speciellt dom två som alltid finns i min närhet och stöttar mig vad det än är. Som man kan ringa mitt i natten. Jag älskar er så.

Självklart är jag glad att jag har mina andra vänner också. Som min bästa vän, Anna. Men ingenting känns som det brukar mellan oss längre. Jag vet inte vad jag ska göra för att det ska bli bättre heller. En annan person som alltid finns där för mig är Timmy, trots att vi inte har känt varandra särskilt länge känner jag att jag kan berätta allting för dig, jag känner att jag kan lita på dig. Jag är så glad att jag har träffat dig. Puss på alla andra underbara vänner jag har i mitt liv, skulla jag skriva om er allihop skulle det här inlägget bli så långt att ingen skulle orka läsa så jag tror att jag slutar här. Tack för att ni finns, iallafall. Ni är bäst!