Mestadels av tiden ser jag rätt bra på mig själv. Jag duger precis som jag är och jag är mig själv. Jag ser mig själv som en person som vill försöka göra alla nöjda och när jag inte kan det känns det som om jag har misslyckats. Jag vet att jag måste lära mig att tänka mer på vad jag själv vill och mindre på vad andra vill. Jag lever på impuls och tycker inte om att planera utan gör helst det som känns bäst just för stunden. Ibland tycker jag att jag är snygg och ibland vill jag ändra på allt jag ser men oftast så är jag rätt nöjd med mig själv. Som jag sa, jag duger som jag är. Ungefär så.