Ikväll kan jag inte låta bli att undra hur allting hade varit om vi hade tänkt annorlunda. Jag saknar dig, det kan jag inte förneka men jag vet inte om jag saknar dig som min kärlek eller som min vän. Oavsett så känns det som om jag har förlorat dig hela och hållet, jag vill inte ha det så för du betydde ändå otroligt mycket för mig, du var en stor del i mitt liv och får jag känslan av att du inte längre är någonting. Jag läste igenom gamla blogginlägg och det fick mig att tänka tillbaka på den tiden som nu är förbi. Jag undrar hur det hade sett ut om misstag inte hade gjorts, om vi hade tagit andra beslut. Hade du och jag kunnat ta oss igenom allt som var emot oss? Jag hoppas att du är lycklig och att du mår bra. Det är ofta jag bara vill ringa dig för att höra din röst men varje gång låter jag bli och jag undrar att jag visste varför. Du sa till mig för inte så länge sedan att du hade saknat mig. Du ska veta att jag saknar dig hela tiden, jag saknar den där personen som en gång fick mig att le varje dag. Ikväll blev jag osäker på om jag verkligen släppt taget om dig.