Minns du vilka vi brukade vara? När allting bara handlade om oss, hur vi skrattade åt alla som inte trodde på det vi hade. Tror du att vi kan hitta tillbaka till dom vi brukade vara eller är vi bara ett fragment av dom vi var igår? Hur jag än vrider och vänder på det kan jag inte förstå hur vi kunde tappa bort varandra och det vi delade. Är allt förlorat nu eller har vi bara glömt vart det var vi gömde oss? Vad som än händer så kommer jag alltid att ha våra minnen.