Det vi aldrig får veta.

det blev inte vi det vet vi båda, älskling.
men jag förstörde allt
mitt fel att det tog slut.
(slår sig själv och gråter, 
stillsamma tårar faller sakta, nedför kinden
)

men du som kunde,
gav mig aldrig en andra chans.
så vi får aldrig veta,
hur det kunde blivit.

och ovetandes går vi och funderar (i onödan) om livet med varann.

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback