Jag är så otroligt less på skolan just nu och jag har alldeles för mycket skolarbeten att göra. Idag är det precis tre veckor tills jag säger hej då till Östersunds gymnasieskola för sista gången. Det är sjukt hur fort tiden har gått, det känns som om vi började ettan för bara några månader sedan men nu har vi snart gått tre hela år. Vad ska man göra med sitt liv efter studenten? Kommer jag att njuta av livet eller får jag panik över att jag måste bli vuxen och skaffa mig ett jobb? Jag blir rädd när jag tänker på hur det blir efter studenten. Hur kunde tiden gå så fort? Det som gör mig ledsen är att det inte är bara skolan jag säger hej då till, utan jag säger också hej då till mina fina klass som jag har delat mina dagar med i tre hela år, vi är lite som en familj. Vi kommer inte alltid överens men trots det så tycker vi om varandra väldigt mycket. Men den största frågan är, hur ska jag klara mig utan mina finaste? Att inte få träffa er varje dag skrämmer mig. Jag hoppas verkligen att vi håller kontakten, att vi kommer att ses så ofta vi kan.

Försöker plugga men jag fattar ingenting. Hjärnan har gått i konkurs. Snart gräver jag ner mig i mitt jävla hål. Kom och hälsa på nångång. Adjöken.