It's so hard to understand.

Hur mycket jag än försöker så förstår jag inte. Jag kan inte förstå att du är borta. Trots att vi hade någon kontakt alls nu för tiden så var du en gång hela min värld. Jag kommer alltid att älska dig. Allt påminner om dig just nu. Varje gång jag tittar på bokhyllan tänker jag på dig och varje gång jag kommer att sitta i fåtöljen så kommer jag känna att du är nära. Jag tittar i lådan med alla minnen och tårarna rinner. Du kan inte bara vara borta. Jag kan inte sluta tänka på din mamma, din pappa, dina bröder, din syster och din flickvän. Jag kan inte sluta tänka på dig. Jag hoppas att du mår bra nu. Vart du än är.
Sov gott, fina du.

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback